blairjay asked: So, I’m starting to conlang…

December 1st, 2019

blairjay asked:
So, I'm starting to conlang. Do you feel that making a conlang before a world/culture might be better, so you can base place names and such in the conlang?


A good question. I always feel like a conlang and its culture are so intrinsically related that I don’t think you can do one with no thought for the other.
In fact the very choices you make on your conlang will inform you of the culture. E.g.: why is the word for “to grow” related to “tree”? Why “ten” is related to “hand”? Etc. It’s always good to think of this little bits of culture when developing your conlang and viceversa.
Consider names: if you have many names with the word for “duck”, then what is its significance in the culture of those speakers? What’s taboo? What’s not? All those questions spring from the creation of the language itself.
So, I would advice to have both in mind, you can start with one or the other of course, but ultimately they will show some relationship.
I hope I have answered your question and thanks for asking! Keep them coming! 😃

Originally appearing in: Nicoconlangs Tumblr
See more at nicoconlangs.tumblr.com

Designing an Artificial Language: Opposites

December 1st, 2019

Rick Morneau is a long-time language creator who lives in rural Idaho. In the early 1990s, he wrote a series of essays on language design that proved to be quite influential in the early language creation community. Their quality has endured since their original publication, and continue to be read and enjoyed by language creators the world over.

Abstract

This essay discusses one approach to dealing with words of opposite meaning. For a much more thorough treatment of opposites, read the monograph Lexical Semantics.

Version History

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 3.0 Unported License.

shahryarsstories asked: Hey, I’m starting a conlang for a book I’m writing, any advice on where to start?

November 29th, 2019

shahryarsstories asked:
Hey, I'm starting a conlang for a book I'm writing, any advice on where to start? I already have a lot of words and sayings but I doubt there's any shred of consistency because I was having fun just making up words. I'd love to know if I should start over or if I should just go with it and make a grammar system to make the words and sayings make sense grammatically 😂

Well, that’s really good! Nothing better than the thrill of creating new words. Okay, if you are looking for consistency that’s easy enough. You already have a certain corpus (words, phrases, names, etc); the thing now is to see whether some patterns emerge, whether the words kind of look like coming from the same place.
For instance: even if you are not very linguistically inclined you will note that Erik and Amadeo come from two very different languages. The idea is that all your words look either “Erik” or “Amadeo” but that they follow a pattern. The pattern doesn’t have to be those two, I’m just giving an example there. This is called your phonotactics, and it’s the make-up of the conlang. So, how are your words? Do they tend to end mostly on vowel or consonant? If consonant, which ones? Always the same or pretty much any of them. This will all inform you of how your conlang will look like.
When you move onto the grammar you will be able to make small words based on this pattern not to disrupt the general “feel” of the language. Or maybe you discover you have two very different (even if related) languages! That’s even more fun!
Play with it, have fun, and remember you can ask me anything! 😊 thanks for this ask! Hope to have helped you!

Originally appearing in: Nicoconlangs Tumblr
See more at nicoconlangs.tumblr.com

Kommer The Mandalorian att ge Star Wars-universumet sitt första ordentliga språk?

November 28th, 2019

Miljoner människor i galaxen är i dagarna mycket frustrerade. Den första Star Wars tv-serien (förutom de animerade) har haft premiär och är tydligen en succé. Men den går inte att se utanför Nordamerika och Nederländerna(!). Författaren till Liftarens parlör till galaxen hoppas att The Mandalorian kan leverera det första ordentligt utvecklade Star Wars-språket.

Disneys nya strömningstjänst lanseras av någon outgrundlig anledning inte i Europa förrän i mars 2020. Undrar hur Disney tänkte där?! Det mullras i Star Wars-leden utanför USA när fans försöker blunda för alla spoilers i sociala meder, och sannolikt dröjer det inte länge tills de goda rebellerna förvandlats till pirater …


Jag menar, vem skulle inte riskera böter för den här lilla gullungen? 

The Mandalorian heter serien och är en rymdspagettivästern, eller kanske mer en rymdsamurajserie, med en kringströvande ensam, fåordig antihjälte. (Av det skvaller som nått över Atlanten finns det vissa likheter med den klassiska mangaserien Lone Wolf and Cub.)

Huvudkaraktären – the Mandalorian – är som man kan gissa från Mandalore, precis som Jango och Boba Fett, en planet som befolkas av ett hårdkokt krigarfolk. De mandalorianer vi mött hittills i Star Wars har alla varit prisjägare och så är också seriens huvudperson. Serien utspelar sig efter rymdimperiet fall och före the First Order. Så det är i en värld som är hårt drabbad av krig och som knappt har börjat byggas upp.

Av de korta glimtar jag sett av de två första avsnitten verkar serien bjuda på både hårdkokt aktion och nostalgiska blinkningar och referenser till tidigare scener i Star Wars. Den svenske kompositören Ludwig Göransson har tagit över dirigentpinnen från John Williams (som skrivit den klassiska musiken till rymdäventyret) i The Mandalorian och bjuder på musik som en modern Ennio Morricone. Linköpingssonen Göransson belönades ju som bekant med en Oscar för filmmusiken till Black Panther – en annan film som är intressant ur en rekvisitaspråklig synvinkel – med det spännande språket wakandiska (ett av de nya språken i den uppdaterade Liftarens parlör till galaxen).

Det finns redan ett välutvecklat språk för mandalorianerna

På språkfronten verkar den nya serien också lovande, då en buse på en bar har en hyfsat lång dialog på huttiska. Det är inte bara de förvuxna gangstersniglarna, hutterna, som pratar språket utan huttiska har kommit att bli ett lingua franca i den undre världen. Det lovar gott att det talades utomjordiska redan i första avsnittet.

Riktigt intressant kommer det att bli att se om vi kommer att få höra mandalorianska, eller mando’a, talas i serien – eftersom det faktiskt redan finns ett välutvecklat språk för mandalorianerna. Till skillnad från andra språk i Star Wars är mando’a inte endast en ljudeffekt utan ett språk med grammatik, ordförråd och alfabet.

Skriftspråket mando’a.

Ovanligt nog fick mandalorianerna sitt skriftspråk innan det fick sitt talade språk. Philip Metschan utvecklade ett alfabet för mandalorianerna att använda i Episod II: Klonerna anfaller. Tecknen syns i samband med Jango Fett och hans rymdskepp. Möjligen finns det också en enda mening talad mando’a i filmen, när Jango säger till lille Boba att stänga en dörr. Det kan också vara ett hemligt kodspråk far och son emellan.

Förflyttar vi oss bort från filmens värld till ”the expanded universe” och datorspelet Republic Commando som Jesse Harlin skrev musiken till, så hittar vi nästa steg i språkets utveckling. Inledningsmusiken till spelet blev en sång med text på mandalorianska med namnet Vode an – Alla bröder.

Här är första versen:

Kote!
Kandosii sa ka’rta, Vode an.
Coruscanta a’den mhi, Vode an.
Bal kote, darasuum kote,
Jorso’ran kando a tome.
Sa kyr’am nau tracyn kad, Vode an.

 

Glory!
One indomitable heart, Brothers all.
We, the wrath of Coruscant, Brothers all.
And glory, eternal glory,
We shall bear its weight together.
Forged like the saber in the fires of death, Brothers all.

Utifrån sångtexten fick sedan fick den engelske författaren Karen Traviss uppdraget att utveckla mando’a till ett fungerande språk. Mando’a kom att användas i ett antal romaner och även den tecknade serien Knights of the Old Republic av John Jackson Miller, som mellan 2005 och 2014 förutom många serier också skrev tre Star Wars-romaner.

Karen Traviss slutade arbeta för Lucasfilm på grund av ”kreativa meningsskiljktigheter” och därmed slutade hon utveckla språket. Språket togs då över av fansen, som alltid haft ett gott öga till Boba Fett och andra mandalorianer. Vad fansen nu hoppas på är att tv-serien plockar upp språket och verkligen befäster dess status, om än inte på vita duken så i en tv-serie. Förhoppningsvis kan då språket också ta ett stort steg i sin utveckling.

I Liftarens parlör till galaxen reder jag ut bakgrunden till inte bara mandalorianska utan även huttiska, shyriiwok, jawanesiska, ewokiska, kanjinklub och andra språk från Star Wars. Det är intressanta historier bakom samtliga språk – men de är trots allt inte riktiga språk med grammatik och omfattande ordförråd, utan endast ljudeffekter. Eftersom de är ljudeffekter är det inte heller förvånande att det är filmens legendariska ljudingenjör Ben Burrt som ligger bakom många av språken. I de senaste filmerna är det dock Sara Forsberg, det finska Youtube-fenomenet, som tagit över språkproduktionen. Så mandalorianska sticker ut bland språken i Star Wars-universumet eftersom de har såväl en genomtänkt grammatik som ett ordförråd på runt 1 000 ord.

Efter de första avsnitten av The Mandalorian har jag ännu inte nåtts av någon spoiler som avslöjar om det talas mandalorianska i tv-serien, vi får väl se i vår när Dinsey+ kommer till våra breddgrader. Men jag håller tummarna för att Boba Fetts hemspråk ska höras och sprida sig i galaxen.


The mando’a dictonary: http://mandoa.org/

Mandaloriernas skriftspråk: https://en.wikipedia.org/wiki/Mandalorian#/media/File:Mandalorian_alphabet,_updated.svg

5929ms asked: I have a question about conlanging…

November 27th, 2019

5929ms asked:
I have a question about conlanging... It's not a technical one, but I have been wanting to start a project. The problem here is that I already have one, it's quite big, and I can't stop looking back at it or trying to adjust anything new to it. Do you have any tips how to draft without thinking how much it's "similar" to what you've already done?



Yay! You are my first ask! So congrats!! 🎊🍾🎉
This is an interesting question that often happens to conlangers. Some find it really hard not to keep reelaborating a previous project. 
To me the best you can do is go in a whole different direction, such a different direction you won’t be able to go back to the other one. So, for instance, if in project A you were working on a standard European language, why not try a Mayan-inspired language this time?
I find it easier the more different the two are. Or for instance, if you’ve done a priori, why not try a posteriori? That could be a way to start. You could also try thinking of a very different cultural background and start building from there.
Thanks for you ask and cheers on being number 1! 😃

Originally appearing in: Nicoconlangs Tumblr
See more at nicoconlangs.tumblr.com

Detail #386: A Gender-Based Quirk

November 25th, 2019
Imagine a language with a gender system along the lines of German. Now, however, imagine that the society has gone through a quick but fairly successful modernization, where a formerly very strict division into 'female occupations' and 'male occupations' has over a generation or two become rather 'ideally equal' for some combination of those words. 

Ok, look, I am trying very hard not to take any stance in that debate. This is all set-up for a convoluted grammatical situation.

However, the titles associated with occupations persisted in the gender they previously had been associated with. So ... 

Sergeant is still masculine when it is a woman sergeant.
Secretary is still feminine when it is a male secretary.

Some limited examples of this can be found in Europe to this day, with some titles in French, for instance, only having masculine forms, and in some varieties of Swedish, sjuksköterska, "nurse", only having a grammatically feminine form.

However, the twist I am going for is one where pronominal binding still is lexically gender-based even when the gender of the particular person is known. When referring to Tim the secretary or Jenny the sergeant, the gender of the pronoun would follow the gender associated with the occupation.

However, when speaking of Tim or Jenny as persons having private lives and so on, they would get their expected pronouns.

This creates a situation where persons working in occupations associated with the other gender can get their professional person and their private person separated by pronouns, but people working in gender-typical occupations do not have this quirk available to them.


Beforeigners vs. Vikings: Vem svär bäst på fornnordiska?

November 19th, 2019

Fornnordiska, fornengelska, indoeuropeiska, gammelsamiska och fornfranska har aldrig hörts så mycket i tv som nu. Mycket beroende på att tv inte fanns då var och varannan talade fornnordiska eller protoindoeuropeiska, men också beroende på den starka trenden med rekvisitaspråk i litteratur och film. Alla fantasy- och science fictionverk med självaktning måste i dag ha trovärdiga språk för alver och utomjordingar – du kan läsa mer om dem i Liftarens parlör till galaxen: Allt du behöver veta om 121 språk som inte finns.

Den norska HBO-serien Beforeigners är inget undantag från denna trend. Här talas så väl mesolitiska, fornnordiska, gammelsamiska som en norsk 1800-talsdialekt. I serien, som utspelas i Oslo i nutid, inträffar ett märkligt fenomen: ljusblixtar syns i haven, och människor från tidigare epoker – stenåldern, vikingatiden och sent 1800-tal – kommer upp till ytan i dess spår.

Tusentals ”framvandrare” måste nu integreras i det moderna samhället, som snart blir en smältdegel av kulturuttryck från olika tidsåldrar. ”Multitemporala” par bildas, nutidsmänniskor kommer ut som ”transtemporala”. På vänsterkanten talar man om vikten av ”flertemporala arbetsplatser” och på högerkanten uppstår ”tidsistiska” rörelser. En lätt maskerad samtidskommentar alltså, men också en spännande deckarhistoria. Och en hel del talat fornspråk!

Tre lingvister, Alexander Lykke, André Dannevig och Julian Lysvik, vid Oslo universitet anlitades för att skapa språk till serien, de samarbetade men tog huvudansvaret för var sitt språk.

Åt framvandrarna från 1800-talet har man återskapat ett tidstypiskt språk som såklart har en hel del att hämta från litteratur och tidningar från den tiden. Men att återskapa talspråk och uttal är inte lika lätt. Det finns inga inspelningar från denna tid. Man ville inte att det skulle låta varken för Ibsenskt eller danskt. En ledtråd till talspråket i serien fick André Dannevig från sin farfar som kunde berätta om hur hans far, som var född på 1800-talet, talade.

Att återskapa det språk som talades i Oslotrakten för 10 000 är sedan var naturligtvis omöjligt. Stenåldersspråket i serien som de kallar mesolitiska, eller surhes, är påhittat från grunden. Främst laborerade man med en brytning på norska som skulle verka trovärdig och inte påminna om någon annan välkänd accent, som finska eller franska. Stenåldersmänniskorna i serien talar alltså främst norska med varandra, men med en speciell språkmelodi som de lånade in från ett språk i kaukasus med betoning på sista stavelsen och även ”h-ljud” i slutet av ord. Allt för att komma bort från norskans sjungande melodi. Utifrån brytningen hittade sedan Julian Lysvik på ett språk från grunden med ”fyra kasus och ett relativt komplext böjningssystem för verb”. urfa betyder snäll och urfam snällhet. Stenåldersfolket namn på havet är ”det stora saltet” och eftersom framvandrarna dyker upp i havet i vår tid så har deras uttryck blivit tešaksúl pešóf, det första ordet betyder resande och det andra salt.

Det språk man hör mest av i Beforeigners är emellertid fornnordiska. Det finns ju en hel del skriftligt material och även tidigare språkforskning som gör att man kan återskapa fornnordiska som skriftspråk ganska väl, även om språket riskerar att bli lite ”högstämt”. Ett problem för Alexander K. Lykke var emellertid att framvandrarna kommer från 1000-talet, medan de flesta källor på fornnordiska är från 1200-talet. Så han fick helt enkelt rekonstruera hur språket skulle ha tett sig 200 år tidigare. Han valde konsekvent de former av fornskandinaviskan som forskare anser vara äldre former av språket. Däremot vet man inte hur språket lät, så för enkelheten tänkte man först ge språket ett isländskt tonfall. När det visade sig att huvudrollen skulle spelas av den finska skådespelaren Krista Kosonen blev Alexander Lykke emellertid eld och lågor eftersom vikingarna antagligen talade med tydliga, rullande -r, precis som i finskan! Så Krista Kosonens uttal blev vägledande för den talade fornnordiskan, snarare än de isländska skådespelarnas uttal.

En speciell svårighet var att konstruera svordomar från hednisk tid. Många av våra moderna svordomar, som ”satan” eller ”helvete” skulle inte förkristna framvandrare använda. En motsvarighet till ”fuck” – streða hittade han på en runsten, och genom att sätta ihop ordet för ”jätte” med ”penis” så skapade han ett eget saftigt uttryck – jotnahreðr. Min egen favoritsvordom är när huvudpersonen Alfhildr med sin fornnordiska brytning emellanåt väser: skitr.

Liknande problem hade man i Vikings när man för den tv-serien också återskapade fornnordisk dialog. Erika Sigurdsson som gjorde den norröna dialogen till Vikingssåg också just svordomar och snuskiga förolämpningar i manuset som ett problem. Två fraser som hon konstruerade:

maðrstroðinn! – fucker!

færðu at moga kellingu sjúka – go bang a sick old lady!


Möjligen kan Vikings och Beforeigners låna in lite fornskandinaviska fraser av varandra? Byta vikingasvordomar med varandra?

Vi får heller inte glömma att det i Beforeignersrör sig om ett fornspråk som talas i en nutid, så språket har såklart påverkats av modern norska. Till exempel har Lykke uppfunnit ordet talafjol som är framvandrarnas ord för smartphone. ”Fjøl” betyder bräda på norska – så ”talbräda”.

I andra fall kanske det faller sig naturligare att låna in ord rakt av som i repliken:

Þú veitzt at þetta er pólitibíl

”Politibil” är ett direkt inlån från norskan i den moderna fornnordiskan, vilket förefaller naturligt. Polis och bil är ju i sin tur låneord, via andra språk, från grekiska och latin. Jämför man med isländska så heter polis ”lögreglan”, men det är nyisländska och inget ord som fanns på 1 000-talet.

Ett av slagorden i serien är ”Nej till tidsism”, vilket skulle översättas till norrönt språk, men eftersom ”nej” inte finns belagt så långt tillbaka fick frasen bli: Stǫðva tiðháttahatrit!– Stanna tid-typ-hatet!

Den kanske mest spännande språket som rekonstruerats för serien är gammelsamiska. De äldsta bevarade källorna av samiska är från 1600-talet, men filmteamet behövde repliker på samiska från 1 000-talet. Lingvisterna fick kontakt med professor Rolf Theil som nyss publicerat en artikel om urnordiska låneord i samiskan och han tog på sig uppgiften att rekonstruera nog med gammelsamiska för en handfull repliker i serien. Så när denna ålderdomliga samiska talas för första gången på 1 000 år så är repliken ett svar på en fråga ställd på fornnordiska: ”Vad vill du honom?”

”Kyssa honom där solen aldrig skiner.”

Lägger vi till andra rekonstruerade fornspråk som talats i filmer de senaste åren, som fornfranska och fornengelska i Vikings, indoeuropeiska i Alien: Prometheus och påhittade ur- eller stenålderspråk som ulamiskan i Kampen om Elden (1981), beama i Alpha (2018) eller atlantiskan i Disneys Atlantis (2001), så ser vi en verklig språkboom för fornspråk.

Man behöver alltså inte blicka ut i rymden eller till fantasyvärldar för att hitta välgjorda rekvisitaspråk, man kan bara gräva lite i den språkhistoriska myllan.


Här bloggar Alexander Lykke, André Dannevig och Julian Lysvik om språken i Beforeigners:

https://beforeigners.wixsite.com/beforeigeners-lang/home/

Musical Interlude

November 15th, 2019

In English this time.

This song has been going through my head lately, so I am sharing…

Fiat Lingua article

November 13th, 2019

Of course the one month I forget to check Fiat Lingua on the first is the month David publishes my article.

Trompe l’Œil Conlanging—Or How to Fake Depth in a Conlang

Enjoy!

Also, my biography has changed. Delete the last sentence.

Detail #385: A Type of Letter Shape

November 10th, 2019
I seldom have ideas about writing in this group, and I generally am not a very graphically oriented person. But I figured a language could have a few different types of letters:

positionwise absolute letters

The form of an positionwise absolute letter is predictable from its position in a word. Available positions might be script-specific: some language might distinguish initial from other, some may have initial, medial and final, some may have sentence-initial vs. others, etc. Some may have word-initial, second, and other, etc.

left- and right-outline adhering letters
Left-adhering letters shape their right side so at to adhere to the outline of the letter to their right. Thus, the curve or line simply doubles the neighbouring letter's left or right side. Say the J in "John" had a slight bulge to leave some space for the "o". (Of course, this idea can be turned 90 degrees for scripts that are vertical instead of horizontal.)

Edge cases might entirely be missing for these letters, or they behave in special ways at word boundaries - or there may be some placeholder letters for that situation.

dual-outline adhering letters
These only have some small medial detail and otherwise match the shapes of the left and right of the surrounding letters.

other?
Letters that cross into other letters could of course be feasible, and their shape could be controlled by the properties of the other letter.