Fornnordiska, fornengelska, indoeuropeiska, gammelsamiska och fornfranska har aldrig hörts så mycket i tv som nu. Mycket beroende på att tv inte fanns då var och varannan talade fornnordiska eller protoindoeuropeiska, men också beroende på den starka trenden med rekvisitaspråk i litteratur och film. Alla fantasy- och science fictionverk med självaktning måste i dag ha trovärdiga språk för alver och utomjordingar – du kan läsa mer om dem i Liftarens parlör till galaxen: Allt du behöver veta om 121 språk som inte finns.
Den norska HBO-serien Beforeigners är inget undantag från denna trend. Här talas så väl mesolitiska, fornnordiska, gammelsamiska som en norsk 1800-talsdialekt. I serien, som utspelas i Oslo i nutid, inträffar ett märkligt fenomen: ljusblixtar syns i haven, och människor från tidigare epoker – stenåldern, vikingatiden och sent 1800-tal – kommer upp till ytan i dess spår.
Tusentals â€framvandrare†mÃ¥ste nu integreras i det moderna samhället, som snart blir en smältdegel av kulturuttryck frÃ¥n olika tidsÃ¥ldrar. â€Multitemporala†par bildas, nutidsmänniskor kommer ut som â€transtemporalaâ€. PÃ¥ vänsterkanten talar man om vikten av â€flertemporala arbetsplatser†och pÃ¥ högerkanten uppstÃ¥r â€tidsistiska†rörelser. En lätt maskerad samtidskommentar alltsÃ¥, men ocksÃ¥ en spännande deckarhistoria. Och en hel del talat fornsprÃ¥k!
Tre lingvister, Alexander Lykke, André Dannevig och Julian Lysvik, vid Oslo universitet anlitades för att skapa språk till serien, de samarbetade men tog huvudansvaret för var sitt språk.
Åt framvandrarna från 1800-talet har man återskapat ett tidstypiskt språk som såklart har en hel del att hämta från litteratur och tidningar från den tiden. Men att återskapa talspråk och uttal är inte lika lätt. Det finns inga inspelningar från denna tid. Man ville inte att det skulle låta varken för Ibsenskt eller danskt. En ledtråd till talspråket i serien fick André Dannevig från sin farfar som kunde berätta om hur hans far, som var född på 1800-talet, talade.
Att Ã¥terskapa det sprÃ¥k som talades i Oslotrakten för 10 000 är sedan var naturligtvis omöjligt. StenÃ¥lderssprÃ¥ket i serien som de kallar mesolitiska, eller surhes, är pÃ¥hittat frÃ¥n grunden. Främst laborerade man med en brytning pÃ¥ norska som skulle verka trovärdig och inte pÃ¥minna om nÃ¥gon annan välkänd accent, som finska eller franska. StenÃ¥ldersmänniskorna i serien talar alltsÃ¥ främst norska med varandra, men med en speciell sprÃ¥kmelodi som de lÃ¥nade in frÃ¥n ett sprÃ¥k i kaukasus med betoning pÃ¥ sista stavelsen och även â€h-ljud†i slutet av ord. Allt för att komma bort frÃ¥n norskans sjungande melodi. UtifrÃ¥n brytningen hittade sedan Julian Lysvik pÃ¥ ett sprÃ¥k frÃ¥n grunden med â€fyra kasus och ett relativt komplext böjningssystem för verbâ€. urfa betyder snäll och urfam snällhet. StenÃ¥ldersfolket namn pÃ¥ havet är â€det stora saltet†och eftersom framvandrarna dyker upp i havet i vÃ¥r tid sÃ¥ har deras uttryck blivit teÅ¡aksúl pešóf, det första ordet betyder resande och det andra salt.
Det sprÃ¥k man hör mest av i Beforeigners är emellertid fornnordiska. Det finns ju en hel del skriftligt material och även tidigare sprÃ¥kforskning som gör att man kan Ã¥terskapa fornnordiska som skriftsprÃ¥k ganska väl, även om sprÃ¥ket riskerar att bli lite â€högstämtâ€. Ett problem för Alexander K. Lykke var emellertid att framvandrarna kommer frÃ¥n 1000-talet, medan de flesta källor pÃ¥ fornnordiska är frÃ¥n 1200-talet. SÃ¥ han fick helt enkelt rekonstruera hur sprÃ¥ket skulle ha tett sig 200 Ã¥r tidigare. Han valde konsekvent de former av fornskandinaviskan som forskare anser vara äldre former av sprÃ¥ket. Däremot vet man inte hur sprÃ¥ket lät, sÃ¥ för enkelheten tänkte man först ge sprÃ¥ket ett isländskt tonfall. När det visade sig att huvudrollen skulle spelas av den finska skÃ¥despelaren Krista Kosonen blev Alexander Lykke emellertid eld och lÃ¥gor eftersom vikingarna antagligen talade med tydliga, rullande -r, precis som i finskan! SÃ¥ Krista Kosonens uttal blev vägledande för den talade fornnordiskan, snarare än de isländska skÃ¥despelarnas uttal.
En speciell svÃ¥righet var att konstruera svordomar frÃ¥n hednisk tid. MÃ¥nga av vÃ¥ra moderna svordomar, som â€satan†eller â€helvete†skulle inte förkristna framvandrare använda. En motsvarighet till â€fuck†– streða hittade han pÃ¥ en runsten, och genom att sätta ihop ordet för â€jätte†med â€penis†sÃ¥ skapade han ett eget saftigt uttryck – jotnahreðr. Min egen favoritsvordom är när huvudpersonen Alfhildr med sin fornnordiska brytning emellanÃ¥t väser: skitr.
Liknande problem hade man i Vikings när man för den tv-serien också återskapade fornnordisk dialog. Erika Sigurdsson som gjorde den norröna dialogen till Vikingssåg också just svordomar och snuskiga förolämpningar i manuset som ett problem. Två fraser som hon konstruerade:
maðrstroðinn! – fucker!
færðu at moga kellingu sjúka – go bang a sick old lady!

Möjligen kan Vikings och Beforeigners låna in lite fornskandinaviska fraser av varandra? Byta vikingasvordomar med varandra?
Vi fÃ¥r heller inte glömma att det i Beforeignersrör sig om ett fornsprÃ¥k som talas i en nutid, sÃ¥ sprÃ¥ket har sÃ¥klart pÃ¥verkats av modern norska. Till exempel har Lykke uppfunnit ordet talafjol som är framvandrarnas ord för smartphone. â€Fjøl†betyder bräda pÃ¥ norska – sÃ¥ â€talbrädaâ€.
I andra fall kanske det faller sig naturligare att låna in ord rakt av som i repliken:
Þú veitzt at þetta er pólitibÃl
â€Politibil†är ett direkt inlÃ¥n frÃ¥n norskan i den moderna fornnordiskan, vilket förefaller naturligt. Polis och bil är ju i sin tur lÃ¥neord, via andra sprÃ¥k, frÃ¥n grekiska och latin. Jämför man med isländska sÃ¥ heter polis â€lögreglanâ€, men det är nyisländska och inget ord som fanns pÃ¥ 1 000-talet.
Ett av slagorden i serien är â€Nej till tidsismâ€, vilket skulle översättas till norrönt sprÃ¥k, men eftersom â€nej†inte finns belagt sÃ¥ lÃ¥ngt tillbaka fick frasen bli: Stǫðva tiðháttahatrit!– Stanna tid-typ-hatet!
Den kanske mest spännande sprÃ¥ket som rekonstruerats för serien är gammelsamiska. De äldsta bevarade källorna av samiska är frÃ¥n 1600-talet, men filmteamet behövde repliker pÃ¥ samiska frÃ¥n 1 000-talet. Lingvisterna fick kontakt med professor Rolf Theil som nyss publicerat en artikel om urnordiska lÃ¥neord i samiskan och han tog pÃ¥ sig uppgiften att rekonstruera nog med gammelsamiska för en handfull repliker i serien. SÃ¥ när denna Ã¥lderdomliga samiska talas för första gÃ¥ngen pÃ¥ 1 000 Ã¥r sÃ¥ är repliken ett svar pÃ¥ en frÃ¥ga ställd pÃ¥ fornnordiska: â€Vad vill du honom?â€
â€Kyssa honom där solen aldrig skiner.â€
Lägger vi till andra rekonstruerade fornspråk som talats i filmer de senaste åren, som fornfranska och fornengelska i Vikings, indoeuropeiska i Alien: Prometheus och påhittade ur- eller stenålderspråk som ulamiskan i Kampen om Elden (1981), beama i Alpha (2018) eller atlantiskan i Disneys Atlantis (2001), så ser vi en verklig språkboom för fornspråk.
Man behöver alltså inte blicka ut i rymden eller till fantasyvärldar för att hitta välgjorda rekvisitaspråk, man kan bara gräva lite i den språkhistoriska myllan.
Här bloggar Alexander Lykke, André Dannevig och Julian Lysvik om språken i Beforeigners:
https://beforeigners.wixsite.com/beforeigeners-lang/home/